När illamåendet kommer plötsligt vill man ofta ha en snabb lösning, men rätt behandling beror på varför du mår illa. Här går jag igenom vilka receptfria och receptbelagda alternativ som används i Sverige, när vätskeersättning är viktigare än en tablett och vilka symtom som kräver medicinsk bedömning.
Det viktigaste att veta om behandling mot illamående
- Meklozin, som finns i Postafen, används främst vid åksjuka och kan ibland användas vid annat illamående.
- Trötthet och sämre reaktionsförmåga är vanliga effekter av vissa receptfria preparat.
- Vid magsjuka är små mängder vätska ofta viktigare än att försöka stoppa alla kräkningar.
- Graviditet, andra läkemedel och kroniska sjukdomar påverkar vilket alternativ som är lämpligt.
- Blod i kräkningen, svår buksmärta eller tecken på uttorkning ska bedömas av vården.
Vilka tabletter kan hjälpa mot illamående?
Det finns inget enda preparat som passar vid allt illamående. Jag tycker att den viktigaste skillnaden går mellan receptfria medel mot rörelsesjuka och läkemedel som skrivs ut när illamåendet beror på exempelvis migrän, graviditet, operation eller annan sjukdom.
Receptfritt vid åksjuka
Postafen innehåller meklozin, ett antihistamin som dämpar signaler från balansorganet i innerörat. Det är framför allt avsett för åksjuka och tas vanligtvis före resan. För vuxna och ungdomar över 12 år anges ofta en tablett ungefär en timme före avresa, men följ alltid aktuell bipacksedel.
Effekten kommer med en tydlig nackdel för vissa personer. Dåsighet, muntorrhet och långsammare reaktioner kan förekomma, så undvik alkohol, bilkörning och riskfyllt arbete tills du vet hur du reagerar. Kombinationer med lugnande läkemedel eller andra preparat som gör dig trött bör diskuteras med apotek eller läkare.
Läs också: Fasta inför blodprov? När det behövs & hur du gör rätt
Receptbelagda alternativ
Om besvären är kraftiga eller återkommer kan läkaren välja ett annat läkemedel utifrån orsaken. Exempel är metoklopramid eller ondansetron, men de har olika användningsområden och biverkningar. Metoklopramid används normalt kortvarigt, medan ondansetron bland annat kan ge förstoppning, huvudvärk och i vissa fall påverka hjärtrytmen.
Det är därför inte klokt att låna tabletter av en familjemedlem eller använda gamla recept. Ett medel som fungerade vid en operation behöver inte vara rätt vid magsjuka, och ett preparat mot åksjuka behandlar inte själva orsaken till exempelvis gallbesvär eller tarmproblem.
Välj behandling efter orsaken till illamåendet
Samma symtom kan kräva helt olika råd. När jag bedömer vad som är rimligt att prova först tittar jag därför på när illamåendet började, om du kräks och vilka andra symtom som finns.
| Situation | Vanlig första åtgärd | Vad som är viktigt att tänka på |
|---|---|---|
| Åksjuka | Meklozin eller annat medel mot rörelsesjuka | Ta enligt bipacksedeln före resan. Dåsighet är vanligt. |
| Magsjuka | Små mängder vätska ofta, gärna vätskeersättning | Tabletter ersätter inte förlorad vätska och salter. |
| Graviditetsillamående | Råd från barnmorska, apotek eller läkare | Använd inte läkemedel på eget initiativ utan att kontrollera att det passar under graviditeten. |
| Migrän | Behandling av migränanfallet, ibland med särskilt illamåendemedel | Återkommande anfall bör bedömas så att rätt förebyggande behandling kan övervägas. |
| Läkemedelsbiverkan | Genomgång av den aktuella medicineringen | Sluta inte tvärt med viktiga läkemedel utan medicinsk rådgivning. |
Vid magsjuka blir många fokuserade på att hitta en tablett, trots att det mest angelägna ofta är vätskeersättning i små klunkar. Drick lite i taget och ofta. Om du kräks direkt efter att du druckit, prova mindre mängder med kortare mellanrum i stället för ett helt glas.
Under graviditet kan meklozin vara ett alternativ för vissa, men 1177 rekommenderar att du pratar med barnmorska, läkare eller apotekspersonal innan du använder läkemedel. Vid mycket kraftiga kräkningar kan sjukhusvård behövas för vätska och näring.
Så undersöks långvarigt eller återkommande illamående
Illamående som fortsätter utan tydlig förklaring bör inte bara dämpas med tabletter. I vården börjar man vanligtvis med frågor om matintag, avföring, smärta, feber, graviditet, alkohol och läkemedel. Även tidsförloppet ger viktiga ledtrådar, till exempel om besvären kommer efter måltider eller på morgonen.
Läkaren kan undersöka magen, mäta puls och blodtryck och bedöma tecken på uttorkning. Beroende på symtomen kan blodprov behövas för att kontrollera exempelvis saltbalans, blodsocker, njur- och leverfunktion samt tecken på inflammation.
Vid särskilda fynd kan nästa steg vara ultraljud, datortomografi eller gastroskopi. En gastroskopi innebär att läkaren undersöker matstrupe, magsäck och tolvfingertarm med en tunn kamera. Det är inte en standardundersökning vid kortvarigt illamående, men kan bli relevant vid sväljsvårigheter, blodbrist, oförklarlig viktnedgång eller långvariga övre bukbesvär.
När räcker egenvård och när behövs vård?
Vid lindrigt och kortvarigt illamående kan vila, frisk luft, små portioner och regelbundet vätskeintag räcka. Jag brukar också rekommendera att man undviker stora, feta måltider och starka dofter tills magen har lugnat sig. Att gå länge utan att äta kan däremot förvärra illamåendet för vissa.
Kontakta vårdcentral eller ring 1177 om du kräks mer än ett dygn utan att det avtar, känner dig ovanligt svag eller får tecken på vätskebrist. Torr mun, stark törst, mörk urin och att du kissar mycket mindre än vanligt är signaler att ta på allvar.
Sök vård snarare om du har kraftig eller tilltagande buksmärta, hög feber, gul hud eller gula ögon, svår huvudvärk eller nytillkomna neurologiska symtom. Blod i kräkningen eller kräkningar som ser ut som kaffesump kräver snabb medicinsk bedömning.
Säkrare användning av tabletter mot illamående
Läs alltid doseringen och åldersgränsen på förpackningen. Barn, äldre och personer med exempelvis glaukom, prostataförstoring, hjärtrytmproblem eller nedsatt leverfunktion kan behöva särskilda råd innan vissa preparat används.
Berätta för apotekspersonal eller läkare om du är gravid, ammar eller tar andra läkemedel. Tröttande antihistaminer och alkohol är en dålig kombination, och flera läkemedel kan tillsammans öka risken för dåsighet, yrsel eller påverkan på hjärtrytmen.
Ett vanligt misstag är att ta en ny tablett för snabbt när effekten dröjer. Följ dosintervallet i bipacksedeln och ta inte mer än rekommenderat. Om preparatet inte hjälper, eller om du behöver använda det ofta, är det bättre att utreda orsaken än att höja dosen själv.
Små åtgärder som kan förstärka behandlingen
Vid åksjuka kan det hjälpa att sitta där rörelserna känns minst, titta mot horisonten och undvika att läsa under resan. På båt är en plats centralt ofta bättre än längst ut, medan frisk luft och slutna ögon kan minska obehaget för vissa.
Vid tillfälligt illamående från magen fungerar det ofta bättre att ta små klunkar och små portioner än att försöka dricka eller äta mycket på en gång. Vätskeersättning är särskilt användbart vid upprepade kräkningar eller diarré eftersom den innehåller både vätska och salter.
Ingefära, torra kex och svala drycker kan upplevas lindrande, men effekten varierar. Jag ser dem som komplement, inte som ersättning för medicinsk bedömning när illamåendet är kraftigt, långvarigt eller kombinerat med andra varningssymtom.
En tablett är rätt först när situationen är rätt bedömd
Vid åksjuka kan ett receptfritt läkemedel vara en enkel och rimlig lösning. Vid graviditet, magsjuka, läkemedelsbiverkan eller återkommande besvär behöver behandlingen däremot anpassas efter orsak, ålder, andra läkemedel och vätskestatus.
Om du är osäker, fråga apotekspersonal eller ring 1177. Målet är inte bara att dämpa illamåendet för stunden, utan att samtidigt upptäcka när kroppen behöver vätska, undersökning eller annan behandling.
