Blodklumpar i mens - När är det normalt och när söka vård?

Levrat blod mens betyder i praktiken att blodet har hunnit koagulera innan det lämnar livmodern. I den här artikeln går jag igenom när blodklumpar i mensen är en normal variation, vilka orsaker som är vanligast och vilka symtom som talar för att du bör söka vård. Det är ett viktigt ämne eftersom samma symtom ibland bara speglar en kraftigare mens, men ibland är första tecknet på blodbrist, myom eller annan gynekologisk sjukdom.

När blodklumpar i mensen är normalt

En mensblödning är inte alltid jämnt flytande. När blödningen är rikligare kan kroppen inte alltid bryta ned allt blod lika snabbt, och då bildas klumpar i det som kommer ut. Det handlar om blodets koagulation, alltså kroppens sätt att levra blod och sedan bryta ned det igen när blödningen avtar.

Små klumpar de första dagarna av mensen är därför ofta helt ofarliga. En vanlig menstruation varar normalt 4 till 8 dagar, och cykellängden ligger ofta mellan 24 och 35 dagar. Det som är mest relevant i vardagen är inte bara hur blodet ser ut, utan om det faktiskt har blivit mer, längre eller mer smärtsamt än din egen normala mens.

Som tumregel brukar jag vara lugn om klumparna är små, kommer i början av mensen och inte följs av andra symtom. När mönstret ändras, eller när klumparna blir större och mer återkommande, är nästa steg att titta på orsaken bakom den rikligare blödningen.

Vanliga orsaker bakom rikligare mens och klumpar

Blodklumpar är sällan en sjukdom i sig. De är oftare ett tecken på att blödningen är kraftig nog för att blodet ska hinna levra sig innan det lämnar livmodern. När jag bedömer sådana besvär brukar jag dela in orsakerna i hormonella, strukturella och läkemedelsrelaterade faktorer.

Hormonella svängningar

I tonåren och under tiden före klimakteriet kan ägglossningen bli mer oregelbunden. Då byggs livmoderslemhinnan ibland upp mer än vanligt, vilket kan ge kraftigare blödning och fler klumpar. Det är inte ovanligt, men det ska ändå sättas i relation till hur riklig och lång mensen är.

Myom, polyper, adenomyos och endometrios

Läkemedel och preventivmedel

Kopparspiral kan ge rikligare menstruationsblödningar och mer mensvärk. Blodförtunnande läkemedel och vissa andra preparat kan också förstärka blödningen. Samtidigt finns hormonella preventivmedel som ofta minskar mensmängden, vilket gör att valet av preventivmedel ibland har stor praktisk betydelse för den som redan blöder mycket.

Läs också: Prematur födsel - Hur påverkas din vuxna kropp?

Blödningsrubbning eller graviditet

Om du alltid har haft riklig mens kan en blödningsrubbning, till exempel en ärftlig koagulationsstörning, ligga bakom. Det är ovanligare, men viktigt att tänka på när besvären funnits länge. Om graviditet alls är möjlig ska du däremot tänka annorlunda: blödning med klumpar kan vara ett tecken på missfall och ska bedömas snabbare.

När orsaken inte är uppenbar blir nästa steg att avgöra om blödningen faktiskt är så riklig att den behöver utredas.

Så avgör du om blödningen är riklig

Medicinskt talar man ofta om riklig mens när blödningsmängden överstiger cirka 80 ml per cykel, men i vardagen är det svårt att mäta så exakt. Därför utgår jag hellre från konkreta vardagstecken som faktiskt går att observera. Följande punkter är särskilt användbara:

Jag brukar be människor följa just de här tecknen i två till tre cykler. Det ger en mycket bättre bild än att bara försöka avgöra om en enskild mens var "värre än vanligt". Om du ser ett tydligt mönster snarare än en engångsföreteelse, är det dags att gå vidare till vårdbedömning.

När du ska söka vård utan att vänta

Det finns situationer där jag tycker att man ska söka vård snabbare. Det gäller särskilt om blödningen har ändrat karaktär plötsligt eller om den kommer tillsammans med andra symtom som inte känns som vanlig mens.

• Du kan vara gravid, eller ett graviditetstest är positivt.
• Du blöder så mycket att du blir yr, svag eller nära att svimma.
• Du har kraftig smärta i nedre delen av magen, särskilt om den är ny.
• Du har feber, illaluktande flytningar eller känner dig sjuk samtidigt som du blöder.
• Du behöver byta skydd mycket ofta och blödningen inte avtar.
• Du har passerat menopaus och får en blödning ändå.

I svensk vård brukar första steget ofta vara vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning, beroende på situationen. Vid mycket kraftig blödning, svimningskänsla eller stark smärta ska man däremot inte avvakta hemma. Det som är viktigast är inte att vara "säker" på orsaken, utan att reagera i tid när symtomen sticker ut från det normala.

Så utreder och behandlar vården besvären

Utredningen börjar nästan alltid med en noggrann beskrivning av blödningen: hur länge den pågått, om mensen blivit rikligare över tid, hur stora klumparna är och om du använder några läkemedel eller preventivmedel. Ofta kompletteras det med blodprov för att kontrollera blodvärde och järnstatus, och ibland också med graviditetstest om det finns minsta möjlighet att du är gravid.

Om läkaren misstänker en bakomliggande orsak kan ultraljud behövas för att titta efter myom, polyper eller andra förändringar i livmodern. I vissa fall görs en hysteroskopi, alltså en undersökning där man tittar in i livmodern med ett tunt instrument och kamera. Det kan både ge svar och ibland också leda direkt till behandling.

Behandlingen beror helt på vad som ligger bakom. Vid riklig mens används ofta läkemedel som tranexamsyra för att minska blödningen, och hormonell behandling kan vara ett bra alternativ när målet är att göra mensen mindre kraftig eller mer regelbunden. Hormonspiral, p-piller och gestagener används ofta när man vill dämpa blödningen över tid. Om du har blodbrist eller järnbrist behöver det också behandlas, annars blir tröttheten och orkeslösheten ofta kvar även om blödningen minskar.

Vid myom eller polyper kan kirurgisk behandling bli aktuell, särskilt om läkemedel inte räcker. Det finns också ingrepp som syftar till att minska blödningen mer varaktigt, men de passar inte alla och kan påverka framtida graviditetsmöjligheter. Det är därför viktigt att behandlingen väljs utifrån både symtomen och dina planer framåt.

När vården har utrett orsaken går det ofta att minska både blödning, smärta och oro betydligt, och då blir nästa fråga hur du själv kan hålla koll mellan besöken.

Vad du kan göra själv mellan vårdbesöken

Det finns flera praktiska saker som faktiskt hjälper, även om de inte ersätter en utredning när besvären är tydliga. Jag brukar börja med det som gör mönstret lättare att se, eftersom en bra beskrivning ofta leder till en snabbare och mer träffsäker bedömning.

• För en enkel mensdagbok med start- och slutdatum, mängd skydd och om du ser klumpar.
• Notera storleken på klumparna ungefär i centimeter om du kan.
• Skriv upp om du känner dig yr, trött, andfådd eller får hjärtklappning.
• Om du tål det kan receptfria antiinflammatoriska läkemedel ibland minska både smärta och blödning, men använd dem enligt råd från apotek eller vård.
• Se till att få i dig järnrik mat, men räkna inte med att kosten ensam löser en tydlig järnbrist.
• Om du använder kopparspiral eller blodförtunnande läkemedel och märker att mensen ändrats, ta upp det med vården i stället för att bara vänja dig vid besvären.

Det som ofta gör störst skillnad är inte en enskild huskur, utan att du kan skilja på normal variation och ett verkligt förändrat blödningsmönster. Därför är nästa steg att följa mensen på ett sätt som ger underlag, inte bara minnesbilder.

Så följer du mensen på ett sätt som hjälper läkaren

Om du vill få en tydligare bild av vad som händer över tid räcker det ofta med tre cykler. Jag tycker att det är ett av de mest underskattade verktygen, eftersom det gör det lättare att se om blödningen är stabil, gradvis försämras eller bara varierar lite från månad till månad.

• Datum för första blödningsdagen och sista blödningsdagen.
• Hur ofta du behöver byta mensskydd under de tyngsta dagarna.
• Om du blöder igenom på natten eller behöver dubbla skydd.
• Storlek på eventuella klumpar och om de kommer enstaka eller återkommande.
• Smärta, trötthet, yrsel och andra symtom som följer med blödningen.
• Eventuella läkemedel, spiraler eller hormonella preventivmedel du använder.

Det viktigaste jag vill att du tar med dig är att små blodklumpar ofta är en del av en normal mens, men nya, stora eller återkommande klumpar tillsammans med riklig eller lång mens ska inte avfärdas. Särskilt om du blir trött, yr, får mer ont än tidigare eller kan vara gravid är det klokt att söka vård tidigt, innan problemet hinner bli större.